Informationssökning

Följande text är en reflektion av KTHB:s kurs i informationssökning:

Mycket  av det som ingick i kursen var gammalt för mig. Exempelvis: definitionen webläsare, beskrivning av länksamlingar och hur man skriver en referenslista var alla antingen inaktuellt eller helt självklart.

Det som var mest givande var knepen för att söka effektivt i databaser. Avståndsoperatorer var ett utmärkt exempel på ett sådant knep. Jag har det senaste halvåret intresserat mig för SEO, sökmotoroptimering. Därför kändes det extra intressant att se strategier för databassökning.

Digitala presentationer

En av mina största inspirationskälla när det gäller presentationer träffade jag på när jag läste spanska på universitet. Det var en professor i lingvistik, Lars Fant, som lyckades få uttal och grammatiskt stoff levande och intressant. Hans presentationer var helt analoga men han lyckades ändå göra dem interaktiva genom att ge deltagarna ett litet häfte som man som åhörare fyllde i under presentationens gång. Jag har försökt att göra en digital variant av detta med hjälp av Powerpoint och Word.Nedan har jag bäddat in ett exempel på mitt försöka emulera Lars metodik. Överst har vi den presentationen jag gjort, nedan har vi det papper som eleverna fyller i.

Reflektioner kring hur det kan utvecklas:
Digitalt: Från och med det här läsåret så har mina elever varsin dator. I en sådan klassrumssituation så känns det fel att dela ut papper som eleverna ska fylla i. Jag skulle vilja ha möjlighet för eleverna att ge digital respons och även kanske diskutera det presenterade materialet. Jag har tittat en del på Socrative. De har en lösning som skulle lösa det interaktiva problemet men eleverna har tyvärr inte något material att gå tillbaka till om de senare vill repetera innehållet.

Lärande spel

Följande är ett inlägg sim är en del av kursen Digital Kompetens

Uppgiften såg ut som följer:

Prova ett spel som du inte testat tidigare och reflektera över om och hur det kan användas i undervisning.

Välj ett spel som du inte provat innan. Spela spelet/spelen i minst en timme och reflektera sedan över spelet och hur det kan användas i undervisningssammanhang. Här finns några exempel på bra spel att testa men om du kommer på ett annat spel som du vill prova är det okej.

• Battlefield Heroes - Spelet är gratis.
• World of Warcraft - Spelet kostar pengar men kan provas gratis i 10 dagar via länken.
• SVT Spelportalen - Spelen är gratis. Du spelar direkt i webbläsaren. Lämpligt för förskollärare.

1. Vilket spel valde du och vad tyckte du om det?
   Jag valde spelet Battlefields Heroes eftersom målgruppen kändes lämplig. Det var överaskande bra grafik i det. Det var kul att spela även om det faktum att jag inte hade mus försvårade det hela avsevärt.
   
2. Vad ser du för möjligheter/begränsningar med att använda spelet du valde som verktyg för lärande i din profession? Jag är på jakt efter spel som uppmuntrar till kommunikation och problemlösning. Battlefields Heroes skulle kunnat vara ett sådant spel. Jag ser dock ett problem: Spelet är för snabbt för att det ska kunna bli diskussioner av en kaliber som krävs det att det ges ordentligt med tid och förutsättningar för att det ska ske.
   
3. Har du några idéer om hur spel och speldramaturgi kan användas i undervisning? Jag har varit intresserad av spelifiering och speldramaturgi ända sedan i höstas. Ett spel som jag tänkt använda mig av är ett som jag fick tips om genom en före detta kollega. (Han är även en av skaparna av spelet). Det heter The Anderson Family: chambergames.wordpress.com/2009/05/29/the-family-andersson/. Det är inte alls digitalt utan är en fri variant av rollspel. Jag var även intresserad av att testa språkundervisning i second life. Men tyvärr kräver det hela ett ganska stort engagemang.

Social bookmarking

I en av uppgifterna för kursen digital kompetens och lärande så var jag ålagd att registrera och börja använda mig av delicious, en social bokmärkestjänst.

Eftersom jag använt mig av delicious väldigt länge och till och med valt att överge dem till förmån för en av deras konkurrenter: diigo, kommer det här inlägget istället fokusera på mina erfarenheter och vad som fick mig att byta.

Jag kan börja med att säga att jag tycker att tanken att lagra sina bokmärken i molnet är ett oslagbart koncept. Det sociala tillägget gör det hela organiskt och mysigt.

Jag var en ganska veteran användare av delicious när jag fick upp ögonen för diigo. Trots att det grafiska interfacet (som är väldigt viktigt för mig) var sämre än delicious så var den utökade funktionaliteten i diigo avgörande. Jag och alla mina sparade bokmärken migrerade över till diigo.

Mina anledningar till flytten var två: grupper och rss.

Grupper

Jag har tagit på mig rollen att på vår skola vara en evangelist för digitala hjälpmedel i undervisningen. Som ett led i detta har jag skapat grupper för en del av ämnesgrupperna på vår skola dit jag skickar de länkar jag tror att de kan få nytta av.

RSS

I diigo är det lätt att få ut flöden från både taggar och grupper. Jag har t.ex. en tag som heter attkollaupp. Till den så sparar jag jag sidor som kräver lite mer undersökning men som jag inte har tid till när jag hittar dem. Jag prenumererar på flödet och kan i lugn och ro kolla igenom dem när jag har tid.