Designgrejer.

Jag känner mig inte helt nöjd med loggan på la Araña, håller på att kolla på möjligheterna att pimpa den nu när jag har time to spend. Jag har hittat ett snyggt gratis typsnitt som jag antagligen ska göra till hus-typsnittet. Jag använder mig av ett av verktygen som finns under paraplysidan Aviary. Det är ett gäng verktyg som, trots att jag inte använd mig så supermycket av dem, jag känner att jag kan rekommendera. De erbjuder bl.a. bild- och ljudredigering, vektorgrafik, en sequencer (för musik) samt det verktyg jag använder nu: en färggenerator som heter Toucan. Mycket trevligt! Jag funderar nu på en studie i blått med följande nyanser:

You BETT'cha!

Nu är det jullov! och jag har tagit mig i kragen och tar tag i min lilla KTH-kurs som har fått alldeles för lite uppmärksamhet. Enligt mina uträkningar har jag cirka 30 blogginlägg att dela med mig av. Det blir många om dan... Jag kan börja med att berätta att jag mellan den 12:e och den 15:e kommer att finnas på BETT 2011, en av de största mässorna om teknologi i undervisningen i Europa (kanske världen.) En dag kommer att vigas åt att besöka en skola som lyckats implementera teknologin på ett naturligt sätt. Självklart kommer jag att dela med mig av mina erfarenheter och mina foton.. :)

Upprättelse - om vardagshjältar.

I denna bloggs begynnelse skrev jag ett inlägg där jag beklagade mig lite över it-tekniker. Jag kan numera hälsa att jag gjort en 180 graders vändning på den frågan. Det hela grundade sig i en kommunikationsmiss, (kommunikationsmissar är bland de mest potenta destruktiva krafter som finns har jag märkt.) Hursomhelst har jag fått en viss förståelse för det arbete som sker i det tysta, hur mycket som krävs för att ett teknikmaskineri ska flyta på. Jag har en enorm respekt för yrkeskåren, ni är mina vardagshjältar. :)

Lite lösa tankar om websidor i gymnasiekurser.

Jullovet (tre veckor, w00t!) kommer delvis ägnas åt att fila på mina två websidor i engelska och spanska. Ett preliminärt utkast av den spanska finns på http://blog.mediagymnasiet.se/arana/. Tanken är att eleverna ska ladda upp recensioner, serier, foton med bildtext, videor och annat som de producerar inom kursen. Jag kastade ihop loggan rätt snabbt, jag kommer antagligen att uppgradera den. Kom gärna med feedback!

Jag kommer även att snickra på sidan för engelska. Tanken är liknande men möjligheterna är större. Eleverna kommer att kunna läsa och skriva: poetry, short stories, micro fiction, debattartiklar osv.

Jag tänker mig att man delar upp den kreativa processen i tre delar, var del har en motsvarande del på sidan:

Inspiration: Det är en rätt given utgångspunkt.I princip blir det en länksamlig med texter och annat material som kan inspirera. Jag tänker mig att eleverna ibland kan ha det som uppgift att läsa och kommentera på det materialet.

Perspiration: Steg två är instrueringen och verktygen för hur produkterna skapas. Här samlas tips och regler för de olika kreationerna.

Aspiration: Här samlas det färdiga materialet, ev. kan det finnas diskussion och utveckling av det presenterade materialet. Tanken är även att resultaten kan delas ut på andra forum som t.ex. facebook, twitter och bloggar..

Avrapportering.

Senaste tiden har gått till att reflektera över formativ bedömning. Just nu känns det som en hägrande stjärna på horisonten. Som ofrivillig idealist har jag dock inget problem med det. Teorigrunden har jag. Känner du att du är nyfiken? Kolla in den här sammanfattningen. För mig gäller det att etablera praxis, framför allt att koppla ihop det med min digitala infrastruktur. Jag återkommer med reflektioner. :)

If you wish to make an apple pie from scratch, you must first invent the universe.

Titleln till dagens blogginlägg kommer ifrån en låt som bygger på autotuningar av vetenskapsgubbarna Carl Sagan och Stephen Hawking. Förutom att vara fin på ett poetiskt plan och såklart rolig så tycker jag att videon, speciellt den rad som jag valt att göra till rubrik till dagens inlägg, fungerar som en alldeles utmärkt språngbräda för att diskutera kreativitet i relation till upphovsrätt.



Uttrycket "as american as apple pie" kommer förhoppningsvis att kännas  ironiskt efter att ha läst det här inlägget med tanke på att det är just ifrån amerika som lobbymaffian som försöker försvara en globala upphovsrätt för den kultur som eminerar det stora landet på andra sidan havet.
Hur skulle du göra om du skulle skapa äppelpaj? Jag själv skulle inte begära att kocken skulle behöva anta en så stor utmaning som vår vetenskapskompis Sagan begär. Det intressanta är dock frågan: Hur uppfinner man en sak som exempelvis en äppelpaj. Jag menar att man behöver gå bortom paradigmet 'den enskilde (gudomligt inspirerade?) skaparen'. Äppelpajens uppkomst finns onekligen i oräkneliga försök, misslyckanden och "Jag måste få receptet på den här!". Sådan kreativ interaktion hade varit omöjlig att ha om det första, antagligen inte allt för smaskiga, försöket att klumpa äpple och deg hade upphovsrättsskyddad. Visst känns tanken på att upphovsrättsskydda recept lite absurd? Jag tror att, i ett universum där ett sådant skydd existerat, den kreativa processen antagligen hade skett ändå, fast långsammare och i det fördolda. Jag tror även att likställandet mellan "att skapa" och "att äga" kan vara kontraproduktivt i de kreativa sfärer där det är mera vedertaget att stängsel kring och inträdesbås framför det skapade. Det mest uppenbara exemplet är ju såklart musikvärlden. Det finns en väldigt starkt etablerad tradition av att göra covers, remixa och låna delar av tidigare skapade verk. Ofta sker sådan interaktion utanför, eller åtminstone utan beaktning till, den upphovsrättsliga sfären.

Varför rör detta läraren och skolan? Det mest slående exemplet är Lärarmaterial. I regel köper läraren in material, vanligtvis läroböcker, från ett förlag. Materialet är oftast utformat så att det ska kunna appliceras direkt på en lektion. Det är dock vanligt att läraren bearbetar materialet innan användning för att anpassa till den specifika situationen. Ur ett upphovsrättsperspektiv bör detta inte existera. Det är helt enkelt inte meningen. Lyckligtvis finns det ett alternativ: OER, öppna läroresurser. Genom att applicera filosofin från Creative Commons och liknande öppna projekt så skapar man en plattform för en konstruktiv dialog kring det bästa sätter att presentera sitt material! Kan det bli bättre? Ju fler som bidrar, desto bättre blir det ju såklart. Jag ska börja genom att publicera material som jag skapar under rubriken freesources.

Kontentan är således: Var med och baka!

Mina erfarenheter kring bloggar i undervisningen.

Om det finns en utmaning som jag inte räknat med i implementeringen av teknologi i klassrummet så är det it-teknikerna. Jag har på ett halvår lärt mig anpassa mig till de premisser som deras existens ställer upp. Efter mycket om och men så har vi nu på skolans server en wordpress multisite. Jag har paxat 6 stycken undersidor till denna och är väldigt spänd på att få sätta igång dem.

Dels ska jag föra över mina fyra wordpress.com-bloggar som jag har för varje steg i spanska. Sen har jag en kursblogg i engelska som också kommer att vara mer eller mindre oförändrad fast dock med den extra frihet som den egna hostningen automatiskt innebär. (Främst inbäddning!)

Det stora projektet kommer dock vara blogg nummer 6. Jag har döpt den till La Araña, spindeln. Denna sida är tänkt som en plattform där eleverna i spanska publicerar texter, bilder och videor om andra sedan kan kommentera på. Tanken är att det ska funka gruppöverskridande och att det även ska finnas länkar till andra externa nätverk och bloggar. I huvudet är det en succé, nu återstår verkligheten. :)

Invigning.

Detta är det första inlägget i den serie blogginlägg som fungerar som examination för kursen LC100N Digital kompetens och lärande - IKT och pedagogik för det 21:a århundradet, 8 hp som jag läser på KTH.


Jag drog mig faktiskt för att starta ytterligare en blog eftersom jag redan har en privat, fem (!) stycken som skolprojekt och ytterligare en som är tänkt som en plats för reflektioner kring min lärargärning. Detta är således den åttonde bloggen jag sätter igång och upprätthåller parallellt. Jag kommer att posta de inlägg jag skriver här även på min lärarblog eftersom syftet med de två bloggarna överlappar helt perfekt.


Mina två första inlägg tänkte jag ägna mig åt att filosofera lite kring konceptet med bloggar med speciellt fokus på de som jag upprätthåller i skolsyften.


Sedan web 2.0 gav oss bloggens födelse har scenen förändrats och gått igenom ett antal påstådda perioder av "död" och borde följaktligen ha återuppstått lika många gånger. Jag har inte märkt av något av detta. Dock visade sig att min förhoppning om att bloggplattformen skulle kunna fungera som en arena för idéutbyte som i förlängningen skulle leda till ett nytt engagemang för politik bland ungdomar vara ett foster som inte ens klarade av att se dagen ljus innan luften lämnade dess lungor.


Det som istället hände var att de specialintressen som folk har fick en arena för att djupa ännu djupare i de pölar de valt att plaska i, ett faktum som glädjer såväl språklärare som kattungefanatiker. När min chef bad mig sammanfatta den fortbildning jag gått på under det gångna året så berättade jag att jag trots konferenser, kurser och föreläsningar fått min absolut största inspiration från andra lärares bloggar. Om det finns något som verkligen fått mig att inse bredden på och potentialen av digitala verktyg i klassrummet så är det definitivt de entusiastiska inlägg som andra lärare väljer att dela med sig av. Oftast genererar en halvtimmes bloggsurfande minst fem verktyg som kan förbättra undervisningen. Det är svårt att överskatta hur mycket detta har hjälpt mig. Ofta har det blivit en överspillningseffekt när jag hittar resurser som t.ex. matte- eller historieläraren kan ha nytta av.


Så även om bloggplattformen skänkt oss en förankrad demokrati så har den ändå gett mig bevis på kollektivets uppenbara styrka när entusiasm kan mötas och växa tack vare dessa möten.


Nästa inlägg tänkte jag ägna åt att diskutera de bloggar jag använder mig av som undervisningsverktyg.
/Mathias